Förr var det vanligt att tandblekningsprodukter i Sverige innehöll väldigt mycket väteperoxid (även känt som vätesuperoxid), vilket innebar en markant risk för frätskador i munnen eftersom väteperodix är frätande. År 2012 ändrades lagen och sedan dess får tandblekningsprodukter som säljs till konsument i handeln i Sverige innehålla maximalt 0,1% väteperoxid. Detta innebär svagare blekeffekt men samtidigt betydligt lägre risk för biverkningar.

missfärgningarOm du letar efter tandblekning utan väteperoxid för att din mun reagerat negativt på den gamla tidens väteperoxidfyllda tandblekningsbehandlingar kan det därför vara idé att testa någon av de nya produkterna som innehåller maximalt 0,1% väteperoxid. Många personer som inte kunde använda tandblekningsmedel med väteperoxid förr i tiden klarar av att använda dessa moderna produkter eftersom halten väteperoxid är så låg.

Samtidigt finns det fortfarande goda anledningar att helt avstå från tandblekningsmedel med väteperoxid. Väteperoxid är frätande, vilket innebär att tandemaljen tillfälligt blir mjukare och känsligare. Om man får väteperoxid på tandköttet kan frätskador göra det rött, ömt och irriterat. Har man känsligt tandkött kan sådana symptom uppträda även med ett blekmedel som innehåller max 0,1% väteperoxid. Dessutom har studier visat att intracellulärt väteperoxid kan sönderfalla i hydroxalradikaler som i sin tur kan skada cellens DNA. Cellen har dock viss möjlighet att försvara sig genom att utsöndra enzymet katalas.

Om man har känsligt tandkött rekommenderar vi att man gör ett besök hos tandläkaren för att diskutera vilka tandblekningsmetoder utan väteperoxid som står till buds, för det är inte säkert att alla är lämpliga för den som har känsligt tandkött bara för att de är fria från väteperoxid. Det samma gäller för den som av andra hälsoskäl vill avstå från väteperoxid – det är viktigt att man inte byter ut väteperoxidet mot något som har potential att vara ännu skadligare.

Natriumvätekarbonat – tandblekning utan väteperoxid

Natriumvätekarbonat är ett populärt val bland personer som vill bleka sina tänder utan att använda väteperoxid. Natriumvätekarbonat har den kemiska formeln NaHCO3 och kallas ofta för natriumbikarbonat. Du har förmodligen träffat på natriumvätekarbonat många gånger i ditt liv – det är den aktiva ingrediensen i bakpulver och ingår också i många brustabletter. Den typ av bakpulver som är vanligast är Sverige består till cirka 30% av natriumvätekarbonat. För många är det en trygghet att veta att det tandblekningsmedel de använder är godkänt för att använda i mat.

En gammal huskur vad gäller tandbleking är att helt enkelt borsta tänderna med bakpulver på tandborsten. Nu för tiden finns det dock mer avancerade alternativ att tillgå, till exempel tandblekningspennor som innehåller natriumvätekarbonat. Ett välkänt exempel är tandblekningspennan BeConfident vars innehåll består till 32% av natriumvätekarbonat. Den används framförallt som underhållsprodukt för att hålla tänderna vita mellan mer omfattande tandblekningsbehandlingar hos tandläkaren.

Sodiumhydrogenkarbonat och sodiumbikarbonat

Om du hittar ämnet sodiumhydrogenkarbonat i ingredienslistan för ett tandblekningsmedel innebär det att produkten innehåller natriumvätekarbonat men att någon gjort en direktöversättning från engelskan. Sodium är det engelska ordet för natrium, medan hydrogen är det engelska ordet för väte.

Sodiumbikarbonat innebär också att produkten innehåller natriumvätekarbonat. (Precis som vi på svenska ofta säger natriumbikarbonat istället för natriumvätekarbonat.)

Karbamidperoxid?

Om man vill undvika väteperoxid kan det vara lockande att köpa ett tandblekmedel där den aktiva ingrediensen är karbamidperoxid istället, men detta är inte något vi rekommenderar för den som vill undvika väteperoxid eftersom karbamidperoxid är en kemisk förening som innehåller väteperoxid.

Karbamidperoxid består av väteperodix + karbamid. Karbamid är en kväverik kemisk förening som på svenska även är känd under namnet urea. Ren karbamidperoxid i kristallform består till ungefär 35% av väteperoxid.

Den kemiska formeln för väteperoxid är H2O2 och den kemiska formeln för karbamidperoxid är CH6N2O3.

I munnen bryts karbamidperoxiden ned till väteperoxid, så det är väteperoxid som bleker tänderna när man använder ett tandblekningsmedel där det står karbamidperoxid i ingredienslistan.

De regler som begränsar hur mycket väteperoxid ett tandblekningsmedel får innehålla i Sverige gäller även om tandblekningsmedlet innehåller karbamidperoxid istället för ren väteperiod. Man räknar helt enkelt ut hur mycket väteperiodix mängden karbamidperoxid motsvarar, och den får inte överstiga 0,1% för produkter som säljs direkt till konsument i butik och inte överstiga 6% för produkter som säljs av tandläkare som en del av tandläkarens rekommenderade tandblekningsbehandling.

Tandkräm utan väteperiodix

I Sverige är det olagligt för tandkrämer att innehålla blekmedel. Alla tandkrämer som (lagligen) säljs i Sverige är alltså helt utan både väteperoxid och andra blekmedel, även om de marknadsför sig som ”tandkräm som gör dina tänder vitare”.

tandkramEftersom tandkrämen inte får innehålla något som faktiskt bleker tänderna brukar tandkrämsproducenterna istället ha extra mycket slipmedel i tandkrämen. Slipmedlet hjälper till att slipa bort vissa fläckar som sitter utanpå tänderna, vilket gör att den här typen av tandkräm kan vara effektiv mot till exempel rödvinsfläckar, kaffefläckar, blåbärsfläckar och liknande. Däremot fungerar den inte mot fläckar och missfärgningar som beror på något inuti tanden, till exempel en rotfyllning som färgar tanden inifrån. Det samma gäller för fläckar där färgämnen trängt ned och inte längre bara befinner sig ytterst på tandens emalj. Att frenetiskt försöka slipa bort sådana fläckar med tandkräm kan skada tanden eftersom du slipar ned emaljen.

Bäst effekt brukar tandkräm med slipmedel ha om man regelbundet besöker tandläkaren för att få tänderna rengjorda och polerade, och mellan besöken använder sig av tandkräm med slipmedel för att polera tänderna om man utsätter dem för färgande livsmedel, till exempel rödvin och blåbär.

Risken för att skada emaljen på sina tänder ökar om man använder tandkräm med extra mycket slipmedel ofta, borstar tänderna länge varje gång och borstar hårt med en hård tandborste. Tänk också på att vissa livsmedel, till exempel sura juicer, luckrar upp emaljen. Man bör inte borsta tänderna direkt efter att ha utsatt emaljen för sådana livsmedel.

Om du har försökt få bort en fläck med hjälp av tandkräm med slipmedel och inte märker något markant resultat bör du konsultera en tandläkare. Det kan vara så att det är en fläck som måste blekas med blekmedel – antingen utifrån eller inifrån tanden.

Använd väteperodix – men bara med specialgjorda skenor

Om man har känsligt tandkött som reagerar på väteperoxid men inte lyckas få sina tänder vita med något av de tandblekningsmedel som är fria från väteperoxid finns det en gyllene medelväg att gå. Du kan gå till tandläkaren och få specialgjorda blekskenor som är anpassade exakt efter just din mun. Med sådana blekskenor minskar risken dramatiskt för att blekmedel ska hamna på tandköttet och skada det. Detta är en av anledningarna till att tandläkare får använda blekmedel med upp till 6% väteperoxid trots att tandblekmedel som säljs i vanliga butiker inte får innehålla med än 0,1% väteperoxid.

Specialgjorda bettskenor kan användas både för blekbehandlingar hos tandläkaren och för blekbehandlingar som genomförs i hemmet. Att man får bettskenor utformade hos tandläkaren innebär alltså inte att man måste göra själva blekningen där, vilket är goda nyheter för den som inte har tid att stanna länge hos tandläkaren utan föredrar att bleka sina tänder hemma.